Fokus på personlig utveckling och det livslånga lärandet

Folkhögskola är en annorlunda utbildningsform, med en nyskapande syn på kunskap och bildning. Att gå på folkhögskola är för många ett steg till vidare studier, arbete och personlig utveckling. 

Pedagogiken på folkhögskolan präglas av aktivt deltagande, samtal och lärande i mindre grupper. Folkhögskolorna är inte bundna av centralt fastställda kurs- eller läroplaner, utan fokus ligger på det livslånga lärandet och personlig utveckling. Detta är inget flummigt, utan ett uttryck för flexibilitet och att utbildningarna anpassas efter deltagarnas förkunskaper och erfarenheter.

Statens fyra syften med stödet till folkbildningen

• Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.

• Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen.

• Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället.

• Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet.

Kreativa profilkurser (särskild kurs)

På folkhögskola finns det två olika typer av kurser: profilkurser och allmän kurs.

På folkhögskolas profilkurser kan man fördjupa sig i många olika ämnen såsom konst, musik, bibeln etc. Dessa kurser kallas för profilkurs eller särskild kurs.

Många folkhögskolor erbjuder internatboende för de studerande. För många blir den sociala gemenskapen på internat väldigt värdefullt och många får vänner för livet.

Allmän kurs – som komvux fast friare

Alla folkhögskolor erbjuder även allmän kurs. Detta är kurser för personer som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning och ger grundläggande behörighet att söka till yrkeshögskola eller universitet. På allmän kurs får deltagarna inte betyg, utan ett studieomdöme som ligger till grund för antagning till högskola i en särskild kvotgrupp.

Sveriges folkhögskolor

I Sverige finns för tillfället 155 folkhögskolor och de flesta drivs av idéburna organisationer.